24 timmar samma sak




Nu är det över, studentkryssningen man aldrig glömmer! Det är svårt att beskriva med ord hur roligt det har varit, men sjuuuukt kul var det och det är absolut inget jag ångrar att jag åkte i väg. Värt varenda krona var det också. I början var det bara en enda lång väntan, vänta på att bussen skulle komma, vänta på att få kliva på båten där vi släckte törsten och underhöll oss med musik, vänta på att få komma in på taxfree och inhandla inför kvällen, men sen var det igång. Efter det var det bara att springa ner i hytten och börja göra sig i ordning inför kvällen och sedan fortsätta mot buffén. På buffén dracks det vin och åts god mat, sedan vidare ner mot hytten igen och där började festen på riktigt, förfest vart det som vi hade planerat, eftersom det var vi som hade fönster i vår hytt;P. Sedan hade vi itne tänkt att gå till dansgolvet så himla tidigt eftersom det ändå skulle vara öppet ända till klockan 06:00 på morgonen men eftersom vi alla var så danssugna så gled vi i väg vid 24 snåret iaf. Vi intog dansgolvet och det var helt sjuuukt vad mycket folk det var, man kunde knappt röra sig. Men vad spelar det för roll, vi var där för att ha kul iaf. Det var också där, på dansgolvet vi befann oss till mesta del ända fram tills stängning, alltså 06:00. Visst sprang vi i väg lite då och då och drack någon drink eller så men vi var snabbt tillbaka. Som vanligt i mitt fall då, jag brukar alltid vara den mesta tiden på dansgolvet.

Så stängde "dancing palace" då, då hade jag och Mathilda redan förbeställt en frukostbuffé eftersom det brukar vara så sjuukt gott, Vi fick även med oss Pauline som också var hungrig. Gott var det säkert, men hade man iten gått direkt från dansgolvet och till frukosten hade man säkert njutit mer av maten;P. Sedan ville Mathilda och Pauline sova en stund, men inte jag. Vi gick iaf ner till hytten och de somnade rätt fort, några minuter senare kommer Josefine in i hytten och roper "Hörni, nu fortsätter vi va?". Den enda som reagerade var då jag, glatt tittade jag upp på min gamle vapendragare och säger "Yeeeees, jag trodde det bara var jag som fortfarande ville festa". Så vi satt och "småpratade" i hytten, lyssnade på musi och försökte tagga till de andra, de tyckte nog inte vi var så roliga då. Då kommer Lisa, ännu en räddare i nöden, nu var vi tre som ville fortsätta parta. Så vi begav oss ut på äventyr, liten sväng ut på däck men där var de så kallt så vi gick in, möttes upp av några krypande killar som nog hade lika roligt som vi. Josefin sätter sig ner på golvet som en lten unge och säger "Vad gör ni? Vi vill också vara med:D", killarna skrattar och fortsätter krypa, Josefin hänger på tills Lisa och slår oss ner framför hissarna i stället. Där stannar också JOsefin och en utav killarnas skor, Lisa fick den i pant. Efter ett tag så sviker Josefin mig och Lisa, hon ska gå och sova:O?! Men Lisa och jag höll oss vaken, även om vi fick kämpa ltie då och då, speciellt Lisa, emn vi lyckades. Framför hissen avr väl stället vi hängde på resten av morgonen/dagen. Men det hände så mkt roliga saker där så, folket drogs till oss;). De krypande killarna kom krypandes då och då, vissa roade sig med att åka hiss upp och ner och stanna och vinka på varje våning, man kunde iten annat än att skratta.
   När resten av mina hyttboende vaknade till liv vid ca 12 snåret så kunde man äntligen gå och fräsha på sig lite och byta kläder sen gårddagen, tydligen vart jag borta så länge att Lisa trodde jag hade somnat. Det första jag hör när jag kommer ut ur hytten är "Evelina! Har du sovit?!", men nejnej inte skulle jag sova, jag hade ju en deal med Lisa att vi skulle vara vaken och då bryter man ju inte den, itne jag iaf. Även fast det var aktiviteter dygnet runt så gjorde vi iten så mycket den andra dagen, jag var mest bara rastlös medans de som ahde sovit redan fortfarande var trött, knepigt va? När klockan närmade sig 18:00 på måndagskvällen så var det dags att kliva av båten, vare sig vi ville eller inte. Nu var denna resa slut, den vi väntat på så länge, den vi taggat inför så länge. Att det gick så fort, man vet inte riktigt vart tiden tog vägen men försvann det gjorde den iaf. Jag hade gärna åkt i 24 timmar till som de gjorde förra året, det hade inte varit mig emot. Men vi får ta det nån annan gång tjejer, det som är då är att då kanske det inte är bara lyckliga studenter på båten utan en jädrans blandning. Det var det som var så skönt, stämningen, alla var så glada över att vi faktiskt snart tar studenten, inga sura miner någonstans!

Om jag säger så här, detta var den kroatare versionen av vår heeelt sjuka resa. Om jag hade tagit den långa versionen hade ni aldrig orkat läsa, det är väl knappt så ni okrar nu. Det hände så mkt roliga, sjuka, tokiga, helt underbara saker och det är så kul att ha dessa minnen. Tack för denna helt underbara resa till alla som var med, ni som anordnade den och speciellt tack till Lisa, Josefin, Carolina, Jenny, Linnéa, Linda, Elin, Sandra, Mathilda och Pauline som jag spenderade min mesta tid med, tackar, tackar!


Det är nu man märker att det snart är över, så som vi väntat på studentkryssningen och nu är den över. Nu väntar vi på balen, sen är den över.. då väntar vi på studenten.. tänk när den är över då! Shit, jag kommer sakna er alla i gävle så mkt, men vi håller kontakten, visst då!?


Nä nu vart det här så långt så nu måste jag avsluta. Ha de fint!

image2
Denna bild får duga...
Det är ni som är bäst!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0