Redhead on tour

Sitter på jobbet och utnyttjar internet lite. finns som sagt inget i stugan men det har faktiskt gått bra ändå. har haft en del att göra på kvällarna efter jobbet så jag har inte vart så rastlös som jag trodde. itne har jag saknat internet så mkt som jag trodde heller. det är nog bra att vara i från lite.

Om 2 veckor kanske Isa kommer hit, då har jag något att se fram emot, räkna ner till i stället för att tänka på att åka hem:)! Snart har jag gjort 3 veckor här i Norge också, jag ger mig själv en klapp på axeln för varje dag jag klarar och faktiskt så gör det saken lättare. Skulle allt skita sig så har jag bilen och kan faktiskt bara åka hem. Försöker dock att inte tänka så mycket på de för då kommer jag göra det någon dag.

Just nu har det blivit explosion av svininfluensan i norge, bland annat en på jobbet som har det. Gissa om man är lite orolig! Men det är bara att vänta och se helt enkelt.

Har byggt naglar också, måsta unna mig något och få lite uppiggande, piffa till mig lite. köpe även en tröja så där spontant, kändes också skönt, jag behövde det.



Nä  nu ska jag gå och handla, åka hem, ta en promenad vid havet och sen slänga mig ner i soffan och hoppas att tvn bjuder på något bra i kväll! Saknar er alla hemma<3

Ha de gott!

I helgen var det "glá i maten" festival i stavanger, tänkte mig lite som moläta i järvsö. Det var väl itne riktigt samma sak men det påminde om varandra. Så lördagen spenderades först på salongen, jobb 10-18. Sedan hem och göra oss iordning för en kväll på dansgolvet. Vi hade fått lite olika tips om bra uteställen, det fanns ju liksom en del att välja på.

Vi fick springa till tåget, hann inte köpa någon biljett så ditresan fick vi gratis. Han bad oss betala dubbelt när vi åkte hem, men hur skulle han veta om vi gjorde det? Inträdet var inte heller dyrt, inte direkt 140kr som på stadt på rocknight;). För 90norska kronor tog vi oss till och från stavanger och in på operan(utestället).

Det var kul att komma ut och dansa, det är nog bland det roligaste som finns. Vart en hel del folk till slut men det kändes som det var mest smått där, men vad vet jag, norrmänn kanske ser yngre ut än vad dom är. Vi tänkte därför testa dickens(ett annat uteställe), men där var kön vääldigt stllastående, precis som på alla andra ställen så vi gick tillbaka.

Väldigt rolig kväll, väldigt bra musik och vi stötte på en hel del roligt folk, en del som gav en ett gott skratt.




I dag flyttar vi tillbaka till stugan vid havet, har ju bott i chefens hus i ca en vecka nu för att slippa använda bilen så mkt, kunna ta oss in till stavanger, kunna använda internet. Så nu kommer jag inte kunna vara lika aktiv på ett tag, om vi inte kan försöka fixa internet i stugan då, ska försöka. Men redan nästa helg ska vi vara tillbaka i huset igen, vi ska byta med chefen, dom ska vara i stugan och vi i huset, iaf över helgen. Jag hoppas vi hittar en lägenhet snart så vi kan ha vårat, internet, telefon och allt, slippa bo i en väska. undra hur den här veckan kommer gå, vad ska man fördriva dagarna med där liksom? tv? promenad? hmmn, jobbigt att tänka på, ska försöka få dagarna att gå iaf.

Men itnernet gör hela saken lättare, man har liksom kontakt med många hemma ändå då, det som är allra jobbigast är att inte kunna ringa när och hur som helst till alla. det är väldigt dyrt!

Nä nu ska jag börja städa undan här, kan inte lämna ifrån oss ett stökigt hus, eller lämna tillbaka ett stökigt hus rättare sagt. Ha det gott!

Jag tar en dag i taget, tänker att är det verkligen, verkligen hemskt så åke hem i morgon då, en dag till klarar du! Och det har jag gjort nu i snart 14 dagar, klarat en dag till och en till och en till. Nu har alltså snart två veckor gått här och det har faktiskt gått rätt fort. Då har halva tiden gått tills det gått en månad och därifrån är det två månader tills provanställningen gått ut, sen är det ca två månader till jul. Det är nog bara jag som längtar till hösten/vintern nu mitt i sommaren, men ni får stå ut med att läsa om det helt enkelt. :)

Alltså, mitt första delmål är en dag till, nästa delmål är en vecka till, nästa delmål är en månad. De lite större målen är provanställningen ut (alltså tre månader), de andra lite större målet är till jul, det är egentligen det största målet, sen kommer nog jag vara rätt trött på den här lilla byn. Skulle det inte vara så, då kan jag ju stanna längre men inte länge ändå, jag vill till något större ställe, en stad, pluss att jag måste lösa allt med gesällen så. MAX jul, sen kommer jag hem men det är lovligt att redan åka hem i morgon om allt skulle skita sig, allt går så mycket enklare när jag tänker så:).

Pluss att jag redan börjat planera hösten, vintern, våren och nästa sommar. då känns saker och ting också lättare. Nu flyger jag i väg så där igen, men allt känns så mkt lättare då.


Sedan under alla dessa delmål finns självklart andra mål, i höst kommer Mathilda att hälsa på, sedan har Josefine, Marcus och min familj sagt att de ska hälsa på, då går det enklare att tänka att det är ca några veckor kvar tills någon av dem kommer. Sedan pratar Helene om att komma hit och jobba, det skulle också göra allt enklare. Men skulle det skita sig för henne så finns hemma kvar och då kommer jag hem:)!



Nu ska jag försöka fördriva dagen tills jag börjar klockan två! Ha det bra!

Jag hatar mornarna här! Då är hemlängtan som värst, så nu är det jobbigt. Speciellt efter den drömmen jag hade i natt och i går natt, där jag drömde att jag gjort ett dumt val genom att åka hit kan jag kort och gott säga.

Gårdagen gick faktiskt bra, den bästa dagen hittills. Jag tror jag klarade hela dagen utan en enda tår, kanske att det slank ner någon innan jag somnade men jag klarade mig ändå genom hela dagen. Morgonen gick också väldigt bra! Jag peppade mig själv att denna dag skulle bli bra, jag är snart hemma igen! Och skulle det bli alldeles för jobbigt så, ja då kan jag faktiskt åka hem. Men "den som väntar på något gott... väntar aldrig för länge". Jag tänker på hurskönt de kommer bli den dagen jag kommer hem och har gjort det här, att bara komma hem och se alla. Faktiskt går det lite enklare då, sedan om jag tänker att jag snart gjort två veckor. då är det två veckor till en månad och jag ska nu ta en dag i taget, det är mina delmål men stora målet är en månad i taget. så klarar jag en månad då har jag nått det stora målet en gång och då utgår jag därifrån om jag klarar att stanna eller om det inte är värt det och dags att åka hem.

Så när jag inte har chans att prata med någon hemmifrån som kan stötta mig får jag vara min egen coach, vilket faktiskt går ganska bra. I bland funkar det inte riktigt bara och då behöver jag mina stöttepelare hemma.

Nu ska jag ta och traska till jobbet. Börjar tidigare i dag och får då sluta tidigare, känns skönt, men jag gruvar mig samtidigt, att vara själv en extra timme innan Jenny kommer hem!

Ha det gott!

Tack för att ni stöttar, pushar och backar upp mig på det jag gör. Det behövs och jag försöker ta in vartenda stöttande ord och tänker på dem när det blir jobbigt. Ni alla vet vilka ni är, familj och vänner och jag är så glad att jag har er och att ni håller mig uppe när jag håller på att falla.<3

Just nu sitter jag och kikar på lägenheter i stavanger! Kände att Kleppe nog är lite för litet för mig och så kände Jenny(tjejen jag bor med) också. Pluss att ett månadskort med buss inte är farligt dyrt, mkt billigare än att sitta och småputtra med bilen. Pluss att det finns absolut ingenting att göra i Kleppe, det enda som finns är köpcentrumet där vi jobbar och ja, de är väl itne så kul att gå där varje dag. Vill man ut eller nått måste man till stavanger, sandnes eller bryne och alla tre ligger en bit bort så vi kan lika gärna bo i stavanger. Går buss rätt ofta.

Annars jobbar jag på. Trivs jätte bra på salongen och med de som jobbar där. Nu har jag bara beslutsångest över gesäll och sånt, men det ska jag försöka ta och ordna upp så fort chefen är hemma från semester.

Detta var dagens uppdatering, Godnatt!


PS. Måste säga att det borde finnas fler människor som kunden jag hade i fredags. När han hörde att jag var nyinflyttad och inte kände en kotte här gav han mig sitt nummer för att jag och Jenny då skulle kunna höra av oss om vi ville ta en öl eller något, komma ut och skapa kontakter. Jag vart så himla glad och överraskad, att det finns sånna människor! DS.

Nu blev hemlängtan stor igen, eller inte hemlängtan men saknaden efter alla hemma. Ush, nä nu ska jag kura ner mig framför tvn och försöka tänka på annat!

Nu har jag jobbat min första vecka på modell frisör och jag trivs:)! Ledig lördag söndag så då blir det nog utgång i stavanger, sandnes eller bryne. Behöver iaf få komma ut och träffa folk och dansa känner jag. Bor för tillfället i chefens hus, konstigt va? Hon är bortrest och gav då oss nyckeln för det ligger mer centralt och då kan vi ta oss in till stavanger utan bil, sen har hon internet;).

Nu ska jag ta och laga lite mat åt mej och Jenny, är lite försenad med det pga av msn och att man ska hinna prata med alla.

Ha en trevlig helg!

Nu är jag framme och har jobbat mina fyra första dagar. Stugan är typöver förväntan och ligger med utsikt över norges största surfarstrand, havet. Som granne har vi en präst som kommit över med hembakat stenugnsbröd, bredvid springer kossorna precis som hemma. Salongen är också över förväntan, dom är hur trevliga som helst och här får jag nog bra erfarenhet. Allt är jätte bra, ändå är det sjukt jobbigt, längtar inte hem men längtar efter alla hemma. Allt sånt som är en vardag hemma, nu måste jag få till en vardag här också bara. Jag kämpar på så länge det går och går de inte så går de inte.

Har inget internet i stugan utan får sitta på jobbet. Har därför svårt att kontakta alla på facebook och mail men jag gör så gott jag kan, speciellt eftersom jag lovat Isa att hålla kontakten med henne där. Annars kan ni nå mig på min mobil(norskt nummer), kör ett massutskick av numret snart. Nu ska jag till att svara på alla fina meddelanden på facebook så nu har jag inte tid med detta. Har egentligen slutat nu men vill hålla kontakt med omvärlden så lite facebook nördande blir det allt:).


Hoppas ni har de bra!

På söndag åker jag!
Inom obestämd framtid kommer jag bo och jobba i Klepp/Stavanger i Norge. I kväll blir det att umgås med de närmaste, i morgon älvdansen kanske? Söndag morgon=avfärd!

Jag tror eller jag vet att de här är något jag behöver göra som bara gynnar mig både som frisör och som människa helt enkelt. Läskigt? Ja, jo de är det, inte så konstigt när man åker själv så där och ska bo med någon jag aldrig träffat förr men som sagt, lärorikt.

                                     

Sover fortfarande inte bra på nätterna, somnar för sent, vaknar för tidigt och ja, det går bara inte att sova. Jag tänker för mycke, på sånt som varit, på sånt som ska bli. Nervös? Ja tydligen eftersom jag inte kunnit sova bra alls de senaste veckorna. Egentligen har jag nog inte förstått de men nu är det en vecka kavr tills jag åker, jag åker inte för evigt men ändå lever jag med en klump i halsen. Varje gång en dag är slut, en utekväll är över, när alla går hem, när jag säger hejdå till mina vänner(även fast vi ses efter någon dag igen). Jag tror det är därför jag inte sover så mycket heller, jag vill inte att ännu en dag ska vara över, jag vill ta vara på den här tiden, vara vaken dygnet runt. Därför har jag haft ett extremt sug efter efterfesterså fort det varit helg, då får man umgås med folk dygnet runt, slippa ödsla tid på att sova, ta vara på tiden mer. Dock är det nog mest jag som haft det suget efter efterfester så det har inte blivit så mycket av det. Men det har blivit sena och trevliga kvällar/nätter i alla fall.

Det är inte det att jag inte vill åka, för det vill jag, VERKLIGEN! Jag ser fram emot det här jätte mycket och jag tror jag behöver det. Grejen är att det är en rätt stor grej att bara sticka i väg själv så där, inte känna någon och flytta i hop med en tjej jag aldrig träffat förut, LÄSKIGT men också väldigt kul och bra. Sedan att det ligger så himla långt från mina här i Ljusdal, Järvsö, Edsbyn, Gävle och allt, det är jobbigt att tänka på. Jobbigt att sticka härifrån när det är som roligast för de senaste veckorna har nog varit de bästa på länge, men man ska väl sluta när man ligger på topp?

Ganska ofta tänker jag hur det blir när jag kommer tillbaka, kommer allt vara som vanligt eller kommer jag vara tillbaka på ruta ett som när jag flyttade hem från gävle? Det beror i och för sig på hur länge jag blir kvar men tanken slår mig hela tiden. Allt kommer ju gå vidare här lika som jag kommer gå vidare där. Jag kommer liksom inte sakna själva Ljusdal utan folket, mina närstående, mina bekanta och alla människor som bara finns där som alltid är där och alltid SKA vara där för att det bara är så!

Jag försöker ha saker att göra hela tiden för att slippa tänka på de, mycket springa för då går det inte att tänka på något annat än att springa och ta sig i mål, det rensar bra i hjärnan. Lever med en ständig klump i halsen för som de flesta vet har jag svårt att säga hejdå, lite separationsångest skulle man kunna kalla det.

Men.. Som det kanske syns så är allt på två vis, det finns positiva och negativa sidor med allt, just nu försöker jag se det positiva!